Jag har fått tid för röntgen på min sneda rygg. En till 99 % mycket positiv aspekt i mitt liv, om det inte vore för en liten grej. Röntgenstrålarna ska inte ge mig potentiell cancersmitta förns i september.

Fan ta svensk skräpvård.

Finns det verkligen så många sneda ryggar, benbrott och flaskor uppkörda där bak i Karlstad att min potentiellt fel-läkta nackkota ska prioriteras så pass lågt? Tydligen. Ändå är vi bara runt 100 000 som bor här, och de allra flesta verkar friska och krya. Förresten tar det väl inte mer än 5 minuter att röntga någon? 5 minuter fördelade på ett dygn blir ju supermånga färdigställda röntningar (det är ett ord, promise).

Så vad är problemet? Strejk, för lite personal, för dålig lön, saknas kanske viljan för att faktiskt hjälpa någon? Jag vet inte. Tur att det bara är en sned ryggkota jag dras med och inte en bruten lårhals i alla fall. Det finns många som har det värre kan man alltid tänka. Såvida man inte råkar kissa på ett elstängsel. Då har man det nog allra värst för någon sekund.    

I övrigt fick jag spela ihop pengar till bussen idag med min gitarr på stan. Hade glömt plånboken hemma. Sen kom farbror polis. Då gick jag. Farbror polis hann aldrig klaga.

Nästa vecka ska jag spela på stora torget med ett storband varje dag mellan klockan 12.00 och 13.00 På torsdagen ska jag dessutom spela med 2 polare på arvikafestivalen. Spännande. Välkomna ska ni vara.