Jag har köpt en gitarrförstärkare idag. 100 watt. Stor som en mindre elefant. 4 * 12" högtalare inbyggt i en rejäl låda med en tjusig topp med massvis med rattar. Rolig grej liksom.

Kostade 12 000 spänn från början, jag fick den för 4000. Rätt överkomligt. Jag bajsar nästan på mig varje gång jag hör det mäktiga "knäppet" varje gång man sätter på den, och när jag dessutom kan lira solon med samma ljudkvalitét som många av de allra största är kalsongdesimeringen total.

Hade för övrigt spelningmed Rostbrun idag. Det gick bra. Publiken var tråkig. Vi var bra. Lokalen var så liten att jag fick ha superlåg volym på förstärkaren. Vad är väl det för sätt att inviga en stärkare på? Fick lust att gå ner till vänern och rikta den mot Kristinehamn eller något och spela en rejäl jävla show för publiken flera mil bort. Det roliga med den tanken är att det faktiskt kanske skulle gå. Musik färdas bra över vattnet. Josef påpekade dock att om det kommer en båt i vägen så stannar nog ljudet upp. Smart Josef.

Ungdomar är fulla nu. Inte jag. Tove är på stan för att ta bussen till mig. Hon är inte heller full. De andra på stan är fulla, och jag är orolig för min Tove. Hoppas hon kommer snart.

I morgon ska jag försöka få mina superschyssta, ungdomliga grannar att klaga på den nya stärkarn. Det lär krävas en hel del volym. Öronproppar på.