Jag sket i att berätta exakt scentid för Rostbrun Chili Con Carne på UKM i lördags. Den som inte var där får skylla sig själv.

Efter ungefär en timme träffade vi bandet punkbandet Grus som bestod av den nära nog två meter långa Aron, den luggförsedde men i övrigt snaggade Emil och den snaggade men rödhårige trummisen My. Efter 28 timmar med dessa sköna människor var det dags att säga hejdå, och det efter att vi båda på scen presenterat varandra som systerband. Bundsförvanterna inom musik är lätt hittade.

Jag och Aron demonstrerar hur enormt coolt det är att se ut som Anthony Kiedis med en Woodpig-t-shirt på en enorm och brutal punkares axlar. Du vill inte mucka med oss, jag lovar. Om du däremot vill bli våran polare så är du varmt välkommen fram. Vi älskar allt och alla som är trevliga och öppna.

Grus uppträndande var för övrigt det roligaste jag sett i konsertväg på mycket länge. Aron (se bild ovan), röt ett hårt och bastant "Stå" till publiken som reagerade genom att nervöst snurra på sig, men satt kvar. "De lyder inte kommando" sa han till Emil, innan deras sista låt påbörjades mot en publik som knappast var värd ett sånt skojigt band. Jag och två polare ville ändra på detta, så vi kutade upp på scenen och sjöng med i mickarna i refrängen. Grus verkade uppskatta detta, och det var faktiskt jävligt roligt att fjanta sig och dansa så fult man bara kunde inför ca 700 instängda, gråa människor.

Någonstans i den högen av ren och skär musikglädje (eller bara komplicerad humor) befinner jag mig.

När UKM led mot sitt slut och det var dags för den andra föreställningen med betydligt mycket bättre publik äntrade vi, Rostbrun Chili Con Carne till uppskattat jubel och runt 40 pers stående och sisådär 800 pers sittande (?) enligt publikuppgifter. Själv såg jag inget annat än färger och energi, men jag kände mig självsäker när jag dedikerade låten till Grus och började spela i samma veva som övriga bandet kom upp på scen.

Efter ungefär en vers knäckte jag G-strängen på Josefs splitternya bas vilket förstörde i stort sett hela låten för min del. Jag kunde inte hoppa runt särskilt mycket eftersom att jag var tvungen att koncentrera mig på hur fan jag skulle göra om solot, verskompet, refrängkompet och stick-kompet på samma gång, men i slutändan löste sig allt, och vi verkade ha bäst publikkontakt på hela kvällen.

Om du missade oss så kan du se båda oss och förhoppningsvis Grus i Deje någon gång mellan andre och fjärde maj. Jag vet, Deje... Men det får duga. Om Grus inte kommer vidare så har de i alla fall lovat att vara där som våra vapendragare, och sådant måste uppskattas.

För övrigt kom älskling vidare med sina tjusiga bilder, men det var hon väl värd. Grattis!

En bild på en mycket koncentrerad Woodpig som kastat av sig masken för att bättre kunna fokusera på den numera tre-strängade basen får avsluta bloggen. Tack för din tid! Vi ses i Deje!

 

Vicki.

10 mars 2008 16:58

Jag måste ärligt säga att nästintill alla andras framträdanden är som en suddig illusion, jag minns dem knappt. Men erat däremot! Det var då det började bli bra! Hoppas på en lika bra i Deje.

 

Wood

10 mars 2008 17:04

Tack så hemskt mycket Vicki vårat kanske trognaste fan! :) Fast Grus börjar ta igen ordentligt genom att till och med sova med oss.

 

Tovis

10 mars 2008 19:33

Du vet väl att du inte får lägga ut andras bilder utan tillstånd från den som tagit dem?

Hohoho, jag skojar bara älskling. Kul att dom får vara med i din blogg vettja!

Förövrigt fick jag just ett meddelande där det stod: 'du är bäst på att ta bilder.


hela Grus älskar dig. '

Och jag hoppas också på att dom kommer till Deje. Jag och Mikaela ska dit iallafall, så oss slipper du inte! :)

Puss!

http://sjufyrtiosju.bloggagratis.se

 

Tovis

10 mars 2008 19:34

När jag kollar tillbaka på föregående kommentar känner jag mig skrytig. Sorry.

http://sjufyrtiosju.bloggagratis.se

 

Wood

10 mars 2008 19:56

Du vet väl att samtliga bilder här innehåller mig på ett eller annat hörn (eller i mitten ihållandes en kraftig bas) och jag har därför rätten att göra vad jag vill med de.

 

Tovis

10 mars 2008 20:24

Nej. Det är fel.

Men eftersom att de innehåller dig, får inte heller jag göra vad jag vill med dem.

http://sjufyrtiosju.bloggagratis.se

 

Wood

10 mars 2008 20:32

Fel och fel... Varken du eller jag slår upp och kikar i grundlagen angående rättigheter och skyldigheter vid fotografering. Däremot så känns det inte som att jag har kränkt dig särskilt mycket genom att lägga upp bilder föreställandes mig och några polare.

Men visst, säg till så tar jag bort de.

 

Tovis

10 mars 2008 20:55

'Hohoho, jag skojar bara älskling. Kul att dom får vara med i din blogg vettja!'

http://sjufyrtiosju.bloggagratis.se

 

eLoon

12 mars 2008 14:21

Ni var ashärliga. Överlägset bästa gruppen, lycka till i deje ;D

http://brah.blogg.se

 

Josef

13 mars 2008 00:29

Underbar blogg! som beskriver ukm opå ett helt underbart bra sätt :) grus is tha shiiieett :)

 

Månen

16 mars 2008 18:53

Jag har delat McDonalds-milkshake med Emil i Grus. Tror jag.
Jag vet inte om han smakade, men jag satt i alla fall bredvid honom och bjöd runt på milkshaken. Det är upp till honom nu att svara på om han faktist tog sig en klunk av min milkshake.

För att friska upp minnet på dig, Emil, så var jag den pojken som sa att jag hade körtelfeber. Vilket jag inte hade.

Nu måste det även klaffa så bra att denna pojke, Emil, alltså läser denna blogg och denna kommentar, annars skiter det sig. Och det får det inte göra.

http://moonlander.bloggagratis,se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bibblan

Fokuserad och taggad inför spelning på Solliden Rock klockan 19:40. Haft en krypande känsla om att snart är det dags sen igår eftermiddag.   Brukar inte vara nervös såhär långt innan. Blir nog speciellt idag.Ska bli askul. Kom förbi vetja. ...

Filip och Fredrik har etablerat sig något så sinnessjukt inom svensk media de senaste 9 åren, och det är väl inte så konstigt egentligen. De har skruvat hela det blyga svenska konceptet och bjudit på sig själva mer än något annat programledarpar tidi...

John Butler, Brian Caroll och John Petrucci är alla fantastiska akustiska gitarrister som jag inspirerats mycket av. En annan musiker som verkligen rycker i min intressenerv är Andy Mckee.    Gör dig själv en tjänst och spana in hans låt Rylynn (som ...

Min undersökning har gett resultat! Skakande 34.9 % tycker att 1973 är Sveriges bästa namn. Sören hamnade på andra plats med 20.9 % av rösterna.   Further proving my theory att svenskar super för mycket på semestern. 1973 är inget namn! Det är ett å...