Klockan 3 på natten till igår bestämde jag mig för att dygna, vara vaken hela natten och hela nästa dag för att komma i rätt dygnsrytm igen. Tyvärr kunde jag inte skriva längre än till ganska tidigt på kvällen igår. Föll ihop på sängen och somnade någon gång vid 21-22 och då hade jag knappast lust att sätta mig och skriva. Nåväl, nedan följer mitt fruktansvärda dygn. Enjoy, leave a comment.

3:14 – Jag är trött, bestämde mig nyss för att dygna för att komma in i normal dygnsrytm igen. Jag ska alltså hålla mig vaken ända till imorgon kväll för att för första gången på mycket länge somna i normal tid. Har lite småproblem med koncentrationen just nu men jag ska försöka fördriva tiden med TV-spel eller något.

3:27 – Gud vad tråkigt det här är.

4:21 – Det är någon slags känsla av frihet men även med en bitter bismak av tristess som drabbar mig nu när klockan närmar sig halv 5. Jag är för trött för att göra något (spela TV-spel, spela bas m.m) men jag måste ändå på något sätt fördriva tiden med något. Sitter och tittar på två timlånga dokumentärer om Red Hot Chili Peppers. Tröttheten kommer och går och i vissa stunder skulle jag kunna skära mig i armen för en kopp riktigt starkt, varmt kaffe men man vill verkligen inte väcka brorsans nattliga vrede genom att dra igång mikron såhär dags.

5:36 – Tog nyss en liten promenad upp till köket för att käka en skål med puffar. Nesquik, det var min flickvän som tipsade mig om dessa härliga, kaninbajsliknande puffar som har en tendens att knapra något förskräckligt. Det var en underlig känsla, att sitta där i köket klockan halv 6 och knapra så tyst man bara kan för att inte väcka någon i familjen, även om pappa förvisso brukar gå upp vid den här tiden. Fick för övrigt en idé till en grym spelartikel för GameSquare när jag käkade som jag tänkte jobba lite på nu.

7:00 – Orkade inte skriva någonting för GameSquare. Har istället riggat studion här nere och lirat slap and pop-bas med headphones i någon timme. Fy satan vilket skönt riff jag kom på, troligen det bästa jag någonsin skapat. Må jag nu för fan inte glömma bort det… Får kontakta bandet snarast så att vi kan göra något av det. Hur jag mår? Tja… Det känns som när man har varit sjuk i en vecka och är alldeles utmattad i hela kroppen. Trötthet och brist på allt vad energi heter skulle man väl kunna sortera in den här känslan i.

8:13 – Dagen har just börjat för min far som sitter och läser tidningen, måttligt förvånad över att hans nästfödde son är uppe vid den här tiden (ja, jag brukar vanligtvis gå upp vid 15-snåret). Min dag började för länge, länge sen. Igår eftermiddag närmare bestämt, och det känns verkligen. Att pappa är uppe är för övrigt en mycket viktig aspekt i mitt energiletande då jag nu har tillgång till kaffe. Sitter faktiskt och smuttar på en kopp nu. Gott. Har utnyttjat tiden till att plocka stjärnor i Super Mario, det ser ut att bli en bra dag. Sannerligen.

8:37 – Koffeinet från kaffekoppen sätter in, ordentligt. Jag känner mig pigg och glad och trött och ryckig. Har för övrigt just klurat ut hur man kan gå på varje bit utan att missa en enda i en 64-bitars (eller fler, minns inte) romb. Om man svänger åt höger i varje runda i det första varvet och efter fyra svängar tvärvänder 180 grader och sedan fortsätter svänga höger så klarar man det. Och ja, det tog en liten stund att klura ut det.  

10:00 – Sitter fortfarande och spelar Super Mario, det är verkligen skitkul samtidigt som min spatiala intelligens sätts på prov. För Mario är inte för barn längre, inte ens nära. Saken är den att jag har klarat huvudspelet vilket faktiskt var rätt enkelt, men att få alla stjärnor kräver en hel del slit, tur och intelligens. För det är svåra pussel som bjuds nu när jag närmar mig 120 stjärnor, det må jag säga. Rent generellt kan jag passa på att nämna att jag har huvudvärk och mår lite illa, bör kanske gå upp och käka lite frukost, borsta tänderna och sånt där vardagligt tjafs som man måste stå ut med som människa.

13:44 – Jag börjar bli blek i ansiktet. Jätteblek. Ögonen blänker svagt rött och runt ögonen ser det ut som om jag sminkat mig, på det fula, hemska sättet. Jag är ett vrak just nu. Ett illamående vrak som inte vet vart det ska ta vägen. 

19:33 – Ett ganska långt avbrott från förra uppdateringen. Detta för att jag varit nere på stan och bytt julklappar, fått julklappar och köpt julklappar (åt mig själv). Jag mår inte bra. Inte ens nästan. Det känns att det var länge sedan jag sov, och det skulle inte förvåna mig om jag med mitt kassa immunförsvar i kombination med obefintlig sömn dragit på mig ungefär 967 olika förkylningar att mysa med under de närmaste dagarna. Att ens tänka på arbete gör mig trött. Orkar egentligen inte göra någonting just nu… Inte ens… Skriva…

22:00 – Sover som ett barn. Ett mycket hemskt, 2 meter långt barn förvisso, men ett barn.