Rummet jag sitter i är nedsläckt. Tur är väl det, för annars hade jag blivit stressad av den rent sjukligt stökiga tillvaron. Kläder ligger slängda på soffan i en hög så stor att man i teorin skulle kunna gömma en mindre elefant där under. På tal om det så kan jag nu avslöja hur Woodpig, that would be me, väljer sina kläder på morgonen.

Jag går till högen, luktar på ett plagg som ser skönt ut för dagen, inser att det fullkomligt stinker svett av det och slänger tillbaka det i högen för att luktas på någon annan dag. Strumpa efter strumpa, byxa, tröja, kalsonger och T-shirt. Det är allt som behöver luktas fram. Om något luktar gott och fräscht tar jag det, så enkelt är det. Efter ungefär en vecka slänger jag hela högen i tvätten, två dagar senare ligger den där igen. Ett evigt kretslopp.

Till höger om mig på skrivbordet står en tallrik med matrester, två urdruckna glas, anteckningar i alla dess former och färger och en stor tändare föreställandes en pistol. Till vänster har jag min enorma, sorgligt nog urdruckna, kopp blåbärssoppa och sju rattar där jag styr musiken som spelas i mina öron via ett par studio-lurar.

Det är svårt att vara missnöjd, och samtidigt är det svårt att vara helt nöjd med tillvaron. Klockan är trots allt tio i ett på natten, och det finns inte mycket att glädjas över såhär dags. Pussarna jag fick av min mycket gode flickvän i eftermiddags värmer fortfarande mitt ansikte, och det är jag såklart tacksam för. Jag är även tacksam för att jag äntligen skrivit färdigt den där påstressande krönikan för FRIDA. Kan ju passa på att berätta hur det går till att vara krönikör förresten, för er som är intresserade.

Jo, min chef Karolina och jag diskuterar lite via mejl om potentiella ämnen. Om det är, låt oss säga "jul", så skriver hon om jul i sin spalt och jag skriver en krönika om det. Vips, texterna är knutna med varandra. Självklart får jag en viss deadline (senaste datum att lämna in), och det är här stressen ibland ligger, om man inte är ute i god tid med texterna. 

Nej, nu får det vara nog med brainstorming för idag, god sömn åt ett gott folk.

Jag har alltid föreställt mig ett bländande sken ovan molnen där jag vitklädd och vacker svävar, och han ska tala med mig, och förklara varför allt blev som det blev.

 

Vicki.

29 januari 2008 16:05

Är inte alla kretslopp eviga?

 

Wood

29 januari 2008 16:58

Kretslopp är ofta temporära. Dvs: de kan brytas. Det kan inte min oändliga klädhög. Fast den börjar tunnas ur av någon anledning...

 

Tovis

29 januari 2008 20:03

Din klädhög är söt. Du med.

http://metrobloggen.se/vintervila

 

Ryssen

29 januari 2008 21:41

Känner igen det där med klädernas kretslopp mycket väl..

 

Tovis

30 januari 2008 10:13

Du har snart 747 besökare. DET är coolt.

http://metrobloggen.se/vintervila

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bibblan

Fokuserad och taggad inför spelning på Solliden Rock klockan 19:40. Haft en krypande känsla om att snart är det dags sen igår eftermiddag.   Brukar inte vara nervös såhär långt innan. Blir nog speciellt idag.Ska bli askul. Kom förbi vetja. ...

Filip och Fredrik har etablerat sig något så sinnessjukt inom svensk media de senaste 9 åren, och det är väl inte så konstigt egentligen. De har skruvat hela det blyga svenska konceptet och bjudit på sig själva mer än något annat programledarpar tidi...

John Butler, Brian Caroll och John Petrucci är alla fantastiska akustiska gitarrister som jag inspirerats mycket av. En annan musiker som verkligen rycker i min intressenerv är Andy Mckee.    Gör dig själv en tjänst och spana in hans låt Rylynn (som ...

Min undersökning har gett resultat! Skakande 34.9 % tycker att 1973 är Sveriges bästa namn. Sören hamnade på andra plats med 20.9 % av rösterna.   Further proving my theory att svenskar super för mycket på semestern. 1973 är inget namn! Det är ett å...