Natten innan spelning är en hektisk sådan. Jag får regelbundet påminna mitt högerben att sluta stampa och det kliar i hela mig. Händerna knyts över tangentbordet i brist på fantasi och jag kliar mig i bakhuvudet, och så högerbenet igen. Ledordet är "nervositet". Kanske inte för hur det ska gå utan snarare för hur många som ska komma, för du måste förstå... 

Det är en speciell spelning imorn. Det är nämligen den första spelningen som vi i bandet liksom satt ihop och marknadsfört själva, och med hundratals planscher och 5 fikafixare i ryggen kan det verka omöjligt att misslyckas, men jag är inte alls övertygad.

Det värsta av allt är dock min eländiga hals som under genrepet lät som ett trasigt gammalt kylskåp, utsatt för alla tänkbara och otänkbara övergrepp genom åren. Nödlösningen heter Vicks Blue och kommer förhoppningsvis att rädda mig åtminstone lite, lite grann.

Nej, nu var det det jävla högerbenet igen... Samt det enfaldiga kliandet i huvudet. Jag ska hur som helst försöka få mig lite orolig sömn nu och vem vet, kanske ses just vi klockan 19.00 i skårekyrkan imorgon, lördag 24/11? Nej, det kostar inte ett ruttet öre, men vill man hugga in på det smakliga fikat får man punga ut en Selmasedel (20 spänn, duuh!).

/Wood