Jag bloggar inte lika mycket. Skriver egentligen inte särskilt mycket alls längre, och jag känner hur mitt ordförråd börjar tömmas ut. Sakta men säkert blir mitt vokabulär klenare och klenare och det är blott en subtil linje som skiljer mig från mitt forna jag - mitt outvecklade jag.

Jag känner att jag har utvecklats oerhört mycket under min tid som bloggare/krönikör/skribent. Över tusen blogginlägg har jag i ryggen, och jag läser aldrig någonsin om de. Det är nästan sorgligt... Som att föda ett barn bara för att öva upp sin förmåga på att föda. Men det förstås, varför skulle jag titta tillbaka 2 år på mina allra första inlägg som består av oförståeliga ord och uttryck som satts in i oförståeliga sammanhang.

Här kommer vi in på en till liten sak jag grubblat länge på... Ni som var med mig från början, för jag vet att ett fåtal av er har vart med ända från dag ett. Varför läste ni då? Har ni följt med i min individuella utveckling eller har jag växt ifrån er? Har ni kanske till och med utvecklats snabbare än mig, trots mitt ihärdiga skrivande? 

En liten nackdel med min utveckling är att jag inte har lika roligt längre när jag skriver. Förr skrev jag för att det var kul, nu skriver jag för att förmedla. Det är mycket svårt att bara sätta sig ned vid tangentbordet och förmedla ett budskap. Ta mitt förra blogginlägg som ett exempel. Det ligger en djup tanke bakom det som har växt fram och blivit en liten historia/dikt. Förr hade jag sällan tankar bakom det jag skrev, och de gånger jag hade det stod det svart på vitt, inte i dolda budskap (som alltid går in bäst då läsaren måste fundera själv).

Låt oss nu fösa ihop dessa små aspekter och finna att jag behöver inspiration och glädje i mitt skrivande, kanske i form av en peppande kommentar? Dina tankar i min kommentarsruta är en ovärderlig del i mitt skrivande, och för varje kommentar tackar jag ödmjukast. Kanske är det något helt annat jag behöver? Sömn t.ex? Jo, jag ska nog utöva lite sömn nu på direkten. 

Tack för din tid.

/Wood

 

Ryssen

12 december 2007 16:27

Sömn är underskattat. Har lagt mig klockan tio två dagar i rad och känner mig redan fjorton gånger piggare än vanligt.

 

Josef

12 december 2007 16:56

Dude... Jag började läsa dina bloggar på lunar och jag läser dina bloggar här på bloggagratis. Det finns en sndledning varför jag har fortsatt läsa: Jag gillar dina bloggar!
Du ger mig insperation och ofta ett gott skratt... Jag tittar in i din blogg dagligen för jag vet att en bra blogg från Oskar Nyström kan göra min dag! :D
Keep it up dude! Du kan ta en paus från bloggandet, du kommer finna att skrivglädjen kommer tillbaka!
Eller prova att skriva om något nytt, skriv på sett du inte provat förut. ;)

Hadé gött!

 

Jimmo

12 december 2007 17:08

Säger exakt samma sak som Josef, förutom att jag bara hann läsa 1-2 inlägg på din lunar.

 

Dr Muu

12 december 2007 17:42

Jag började läsa på GR, och det var tillsammans med Aesop den utan tvekan bästa bloggen där.

 

Mullvadsungen

12 december 2007 21:07

Oskar, ryck upp dej nu för fan! Som du säger, insperationen verkar vara på väg att ta slut, det är inte samma sak nu som när du bloggade förra året. Då skrev du när du hade tänkt, nu tänker du när du måste skriva nåt, fattar du skillnaden?
Be strong dude, du har ju skrivandet i dej, fram med det igen bara. Kolla vad du skrev förr så kanske du får lite insperation ;-)

 

jao

12 december 2007 21:17

ligger nånting i det Mullvaden säger..faktiskt

 

Lönnstam

12 december 2007 21:20

nu ska jag leka djup och ge dig ett vist råd. Om du tänker för mycket på ditt bloggande, om du klurar jämt och ständigt blir bloggandet mindre och mindre roligt, men om du istället inte tänker på det. Utan skuttar runt och har roligt hela dagarna så blir det alltid lättare att plocka fram något man upplevt och skriva om. Det är iaf så jag gör, jag klurar inte på vad jag ska skriva, jag sätter mig ner och skriver det som först ploppar upp i skallen. Om du ite läst min blogg kan du ju alltid kika in :)

 

Annie

14 december 2007 13:42

Hej där!
Som du bad oss om i din presentation gav jag din blogg en ärlig chans och läste några inlägg. Jag GILLAR det jag läser och ditt sätt att formulera dej. Jag ÄLSKAR den bakomliggande humorn i dina inlägg. Lägger dej därför som länk på min blogg (som mest handlar om mitt simpla familjeliv och är till för att roa... jo, vi har ganska kul i familjen), för att fler ska kunna få ta del av ditt skrivande.

http://peek-a-boos.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bibblan

Fokuserad och taggad inför spelning på Solliden Rock klockan 19:40. Haft en krypande känsla om att snart är det dags sen igår eftermiddag.   Brukar inte vara nervös såhär långt innan. Blir nog speciellt idag.Ska bli askul. Kom förbi vetja. ...

Filip och Fredrik har etablerat sig något så sinnessjukt inom svensk media de senaste 9 åren, och det är väl inte så konstigt egentligen. De har skruvat hela det blyga svenska konceptet och bjudit på sig själva mer än något annat programledarpar tidi...

John Butler, Brian Caroll och John Petrucci är alla fantastiska akustiska gitarrister som jag inspirerats mycket av. En annan musiker som verkligen rycker i min intressenerv är Andy Mckee.    Gör dig själv en tjänst och spana in hans låt Rylynn (som ...

Min undersökning har gett resultat! Skakande 34.9 % tycker att 1973 är Sveriges bästa namn. Sören hamnade på andra plats med 20.9 % av rösterna.   Further proving my theory att svenskar super för mycket på semestern. 1973 är inget namn! Det är ett å...