Japp, jag är kär. Störtkär. Så kär att jag skuttar på små rosa moln av lycka dygnet runt. Jag är så kär att jag skulle kunna äta en hel ladgård och strypa alla djuren där inne med en gummisnodd. Jag är så kär att jag skulle kunna dricka större delen av Atlanten inklusive alla hutlösa fiskar som bor där. Jag är så kär att jag skulle kunna bröla rakt ut i hela världen att det är dig jag älskar, för det är du och jag Paint, du och jag.

Paint är kärlek vid första ögonkastet, eller snarare andra ögonkastet. I början framstår Paint som en pina i baken men efter bara någon halvtimme börjar man förstå vilka möjligheter det finns. Idag har jag skapat, skapat och skapat lite till. Ja, jag har skapat likt en psyksjuk semipsykopat som inte har annat att roa sig med än papper och penna, för Paint är så oerhört bra. Några skulle kalla det limiterat, andra skulle kanske kalla det svårt och jobbigt. För mig är Paint en gåva från skyarna.

Jag kan tyvärr inte stolt visa dagens 10 konstverk då Bloggagratis inte stöder den sortens bilder så jag kan bara hänvisa till http://Woodpig.bilddagboken.se. Dagens bilder och serier är på den femte december i den lilla almanackan till vänster. Lämna gärna en kommentar där (nej man behöver inte vara medlem) eller här vetja!

/Wood  

På varje skola och större företag finns en liten, liten röd låda på väggen. Du går förbi den varje dag, säkert flera gånger om dagen, alltid utan att lägga märke till den. 

- Lyft locket och tryck in glaset

Så står det på den lilla, lilla röda lådan. Den är kopplad till allt i hela Sverige, för hela Sverige påverkas av den. Om man lyfter locket och trycker in glaset, vilket det ordagrant står på lådan, så börjar alla i hela byggnaden att springa och skrika i panik. På något konstigt vis underrättas även brandstationen och fyra fläskiga brandbilar tutar som galningar på allt som kommer i deras väg.

Hela staden håller andan samtidigt som man med bultande hjärta lyfter locket och trycker in knappen... Sen utbryter infernot, och alla i hela byggnaden måste ut kvickt som ögat samtidigt som världen snurrar. Huvudkontoret för brand och räddning underrättas och hela Sveriges brandstationer sitter i förberedelse för vad som kan vara en potentiell skogsbrand av legendariska mått. 

Sådan makt har den lilla, lilla röda lådan på väggen, och ett tryck är allt som krävs...  

Gamle Woodpig har gått och skaffat bilddagbok... Japp, så är det, och jag gillar det stenhårt. Faktum är att jag gett mig på att skapa serier som jag lägger upp där av och till men jag kommer självklart stanna kvar här och skriva, precis som vanligt. Den här serien är bara ett lågupplöst exempel på vad du kan få se om du klickar dig in på http://Woodpig.bilddagboken.se

Gör det nu, tänk vad mycket tid du bränner!

Den här serien är egentligen bara ett prov på hur Paint funkar när det kommer till serieskapande, själva skämtet är en annan femma...

Julen är bra härlig. Paket, julmat, gemenskap, ni kan visan utantill vid det här laget. Ett, tu, tre och fyr så har man tänt adventsljusen. En ritual som utförs på söndagskvällen tillsammans med familjen samtidigt som man äter knäckebröd med fint hyvlad ost. Den 13 december är det för övrigt Lucia-mys på alla skolor i hela Sverige. Då svimmar 20 % av alla flickor samtidigt som pojkarna skrattar så snuset flyger, sen är dagen över och flickorna lovar sig själva att inte svimma nästa år.

På självaste julafton vaknar man med julstrumpan liggandes på skrivbordet med ett paket eftersom ingen orkade spika upp den. Det är alltid ett par kalsonger eller en budgetparfym. Sedan går man upp och kikar lite på paketen, bråkar med familjen, äter frukost, bråkar om badrummet med familjen, delar ut paket, bråkar om att "vi minsann måste hinna till farmor och farfar i Skagersvik i tid" och slutligen åker man till farmor och farfar för att spendera dagen med gitarren i ett mycket avlägset hörn av huset.

Klockan 15:00 börjar Kalle Anka. Hela släkten samlas som en skock får framför TV'n. Alla utom Oskar och pappa. "Strunt" tycker Oskar som sitter kvar med sin gitarr och inte har en aning om vad pappa gör istället för att beundra Benjamin fucking Syrsas lama presentationer år efter år. Klockan 18:00 kommer Tomten, yngsta kusinen som är 11 år fnyser nonchalant åt hur fånig hela historien om Tomten är, men Oskar ser i hennes ögon hur hon har väntat hela året på den rödklädda farbrorn som alltid är så snäll.

Framåt sena kvällen är det dags för supergod och bedrövligt äcklig julmat. Japp, den är både supergod och bedrövlig. Prinskorv, köttbullar och revbensspjäll är mat för kungar, men när det kommer till inlagd sill och snuskigt fettspad i äckelpäckelgryta som härstammar från innanmätet av en sedan länge stendöd gris säger Oskar stadigt och stenhårt nej. Efter maten är det kollektiv sittastill övning i form av ett gammalt kassetband från tidigt 1900-tal där farmors pappa håller ett tal som Oskar aldrig förstått samtidigt som farmor gråter och yngsta kusinen ivrigt väntar på att få utlopp för sitt spring i benen.

Snart somnar hela släkten och kvar i resterna av det som var julstämning sitter Oskar och en hög julklappar. Skagersvik är fortfarande superdåligt på att dölja hur mörkt och kallt det egentligen är. Det spelar ingen roll hur han försöker, Skagersvik är en plats utan sann glädje för Oskar. Han har aldrig förstått varför, för här finns både dator och gitarr, men det är ändå något med mörkret som täcker Skagersvik som en kall och dyster hinna som gör Oskar rädd. Rädd och liten kryper han ihop i det mest avlägsna av rum han kan finna och spelar gitarr samtidigt som han väntar ut julafton.        

Så kommer jag ihåg julen, och det gör mig nästan lite nervös...

Ett fan av bloggen gjorde den här julanpassade bilden, och självklart tänker jag stolt visa upp verket genom att använda bilden som oficiell visningsbild hela december månad!

Häromdagen fick jag frågan: Är du lycklig?

Jag behövde inte ens fundera, jag känner mig lycklig. Pömsig och lycklig. Det kanske är en kombination av min extrema överkonsumering av julmust och faktumet att i stort sett allt i mitt liv går bra just nu? Nej, det här är inte en fånig text om lycka, det är en fånig text om mig. Kom in eller stå kvar, vad ni behagar.

Igår funkade äntligen besöksstatistiken och jag lade märke till en näst intill skrämmande ökning på antalet unika läsare per månad. Från 499 i i Oktober till 771 i November. Det var ursprungligen tänkt att jag skulle satsa på 750 läsare nu i December men jag blir såklart superglad när jag  nu kan satsa ännu högre, även om jag måste tvivla både en och två gånger på att jag kan skyffla ihop 1000 läsare nu i juletider. Svenska folket är för upptagna med att doppa kladdigt bröd i den snuskiga grytan.

Nästa blogg kommer att handla om julen, vi ses då!